Mårten Mårtensson 1660–1719
Klockare, Länsman, Same
Kön: Man Referensnummer: 270 Levnadsålder: 59
Levnadsbana (Karta)
Född | 1660-01-02 Umbyns lappby, Lycksele, Västerbottens län1 |
via Fahlesson | |
Klockare, länsman, same | |
Gift (≈29) med Karin Mårtensdotter (1670–1740) | 1690 Falträsk, Lycksele, Västerbottens län2 |
Alternativt 1686 | |
Död (59) | 1719-02-23 Falträsk, Lycksele, Västerbottens län3 |
"Länsman Mårten Mårtensson" |
Personanteckningar
Mårten Mårtensson är min farfars farfars mormors morfar och den förste bosättaren i Falträsk.
Nämnd 1686 - 1719 i Falträsk, Lycksele. Upptog Falträsk av ris och rot (DB 1746).
Gift 1686 med Karin Mårtensdotter.
Barn: Jon Mårtensson, född 1692
Johan Mårtensson, född 1694
Anna Mårtensdotter, född 1695
Karin Mårtensdotter, född 1702
Sofia Mårtensdotter, född 1703
Källa KÅL
Mårten fick troligtvis gå i den Skytteanska skolan för lappar i Lycksele. 1686 omtalas att han var skickare, vilket innebar att han tjänstgjorde som biträde åt byalänsmannen (i Umbyns lappby), alltså en sorts fjärdingsman. För denna tjänst krävdes läs- och skrivkunnighet. 1694 är han klockare, och 1699 nämner domboken honom som länsman Mårten Mårtensson. Det året fick han böta för att han hade fiskat i Falträsket. Mårtens bror Olof hade övertagit skattelandet. Mårten hade då inte kvar en skattelapps privilegier, och nybyggesrättigheter hade han tydligen inte ännu erhållit.
På 1726 års karta finns ett rätt stort område odlad jord markerat vid nordöstra stranden i Falträskets översta del, ungefär en kilometer ifrån nuvarande Falmark. Det är tänkbart att Mårten Mårtensson bodde där den första tiden. Falträsket och kringliggande sjöar var eftertraktade fiskevatten, och vid processer rörande rätten till dessa vatten stod Mårten Mårtensson som ombud för alla i ärendet inblandade samer, däribland sin bror Olof.
I tingshandlingarna framkom bland annat att König Persson i Granön och Anders Nilsson i Kussjön fiskade i Falträsket, Lappträsket, Järvträsket, Åtjärn och ytterligare fyra tjärnar i närheten. Per Ersson och Olof Mickelsson i Granön fiskade i Stora Abborträsket, Sikträsket, Husbondträsket och åtta andra sjöar, och Per Ersson fiskade ensam i Stora och Lilla Bastuträsken jämte åtta andra sjöar.
År 1703 blev han i byskvallret anklagad för mord på Anders Nilsson i Kussjön, som hade drunknat i Kalvträsket året innan. Mårten drog detta inför häradsrätten som förtalsmål. Rätten konstaterade att det inte fanns några som helst misstankar om mord, men lät den gamla änkan som spridit skvallret gå utan straff eftersom hon tog tillbaka påståendet och hänvisade till sin ålders virrighet.
Mårten var en av de nybyggare som anklagades för att ej varit i kyrkan 8 augusti 1708. De avstod på grund av rädsla att bli kidnappade och tvingade att bli soldater av västerbottensbönderna.
1712 blev Mårten tilltalad vid tinget av Granö-bönderna för att han gjort intrång på deras område när han fiskade i Sikträsket, och 1716 processades än en gång om fiskevattnen. Då blev bönderna ålagda att vid nästkommande ting uppvisa en fullständig specifikation på vilka vatten de hade rätt att fiska i, Men de kom aldrig med någon inlaga till häradsrätten.
Mårten dog 1719. Behållningen skulle då delas mellan änkan Karin Mårtensdotter och barnen Jonas, Johan, Anicka, Sophia och Karin. Arvet bestod av hus och jord; en häst, sju kor och tjugo får; båtar, nät och en not på 50 famnar; brännvinspanna, kopparkittel och annat husgeråd.
=========================================
Utdrag ur domböcker mm:
1686 14/1 (inlagd avskrift i DB 1727 5-13 sept)
Emedan skickaren Mårten Mårtensson hafwer tagit sig hustru och will härefter bruka sitt för detta faders skattelandh, der en hoop bönder hafwer sig inkräktat, hwarför tillåtes han Mårten Mårtensson samma land bruka och derföre Cronan årligen skatta, hwarföre tillsäges bönderna att de ej giöra honom i någon måtto inpass till Laga utslag, efter bemälte ägor liggia inom lappmarcksråå.
Datum Lycksele d. 14 Januarii Anno 1686. AEgidius Otto.
1697 7/1
Det förekommo för Rätten Ture Turesson i Umebyn framledne hustrus sal. Barbro Mårtensdotters Erfwingar Nembl. twenne st hennes Bröder Mårten Mårtensson, klockaren, och Olof Mårtensson ib samt hennes syster Anna Mårtensdotter i Granbyn och hennes systersbarns sahl hustru Kierstin Länsmannens Nils Anderssons i Umebyn förra hustrus 6 st Barn och Erfwingar, fyra söner och twenne döttrar, anhållandes att emedan ofwanbem:te Ture och hans hustru med inga Barn woro wälsignade de då Swäriges lagh likmåligt måtte utbekomma det arf som dem efter henne tillfalla kan af den befinteliga Egendomen, helst emedan Ture nu fullsinnad ähr att begifwa sig i annat äktenskap ...
1699 11/1
Länsmannen Mårten bötar 3 daler silvermynt för att han fiskat i Falträsket. Han åläggs också att betala König Persson i Granön och Anders Nilsson i Kussjön 2 daler 8 öre kopparmynt för den skada de därigenom lidit.
[Länsräkenskaper 1631-1820: Västerbottens län (BD, AC) 73 (1699-1699) Bild 7370 / sid 1243]
1701
Mårten och Olof Mickelsson i Granön har skrivit under en attest på att Anders Nilsson i Kussjön förra våren bröt upp en fiskebod vid Falträsket, tillhörande König Persson, och använt de fiskeredskap König där hade liggandes.
1703
Länsmannen i Umeåbyn Mårten Mårtensson klagade öfwer, att framledne Kyrkioherdens här sammastädes Herr Oluf Grans Enka, dygdesamma Hustru Anna Nillsdåtter Mörth, har förlidne Bartholomei tid sagt sig ned på landet hört en sägen som wore han Mårten misstänkt att hafwa dräpt eller ihjälskjutit en Bonde Anders Nillsson i Kussiön, som förledne Maji månad drunknade uthi Träsket Ruskkalfwen, begiärandes Mårten att Härads Rätten wille efterhöra wem som med samma orgundade tal utkommit: Altså förklarade sig nu Hustru Anna Mörth derpå sålunda, att hon fuller uthi godt förtroende hafwer uppenbaradt för Länsmannen sig hafwa hört det ryktet uthaf åtskillige, då hon förledne Sommar war nere på landsbygden, men att någon tillagt Länsmannen den giärningen nekade hon sig sagt eller säga kunnat, föregifwandes det hennes minne nu uthi hennes höga Ålderdom så är förfallit att hon ingen wisst namn uppgifwa kan som sådant tal för henne haft. Så emedan Länsmannen själf bekiände det Kyrkioherde Enkan af ingen arghet uthan i god mening detta honom uppenbarat, thy kan Rätten henne med intet straff belägga, dock pålades henne att betänkia sig, af hwem hon berörde tal hört och wid sin ankomst utföra söka att få dertill skiähl och wittnen då den sådant först utkommit må undergå sitt behöriga straff; Icke dess mindre bör Länsmannen emellertid wid laga plikt wara af allom i detta mål oförwitt, helst alla här oppe weta berätta att sådant tal är allenast ett ogrundat rykte och Bondens anhöriga aldrig haft några misstankar det Anders Nillsson wore dräpen, hwartill de icke heller funnit någon liknelse på hans Kropp.
1705
"Mårten Mårtensson har nedlåtit sig i Lappmarken såsom en nybyggare på sin broders skatteland att uppbruka åker och upprödja äng".
1719
Förekom Bonden Joen Hansson, och å sin Sons Zachris Jonssons hustrus wägnar, hennes man nu nyligen utgått som soldat, beswärade sig öfwer Länsman Mårten Mårtensson i Uhmeå byn, som längst för detta nedsatt sig wid ett träsk som lyder under dess skattehemman i Granön, Falträsket wid namn, uthi hwilket han en lång tijd ägaren till förfång fiskat uthan afgift till för fem år sedan, då Länsman Mårten med Zachris så accorderat, att han skulle gifwa till Zachris twå lisspund torra giedor och där emot niuta fisket fritt, hwilken afhandling uppå detta Tingsställe skall hafwa blifwit inprotocollerat, men Mårten intet hållit sin lofwen, derföre nödsakas Jon å sin Sons wägnar söka Mårten om betahlning för de förflutne Åhren. Parterne förliktes nu således för de framfarne Åhren att Länsman Mårten gifwer till Zachris Jonsson Åtta daler och ware därmed härtills fri, men härefter pro 1719 och framdeles betalas efter contractet twå Lisspund gieddor Åhrligen och Länsman niuter deremot fisket hela Åhret i Fahlträsket, hwarefter de hafwa sig att rätta.
(Både Mårten Mårtensson och Zachris Jonsson dog detta år.)