Mikkel Grelsson Uhlat ~1621–1721

Personanteckningar

Från Tommy Rapps hemsida:

=======================

Den som släktforskar och har sin släkt omkring Gällivare kommer nog förr eller senare att komma till Mikkel Grelsson Uhlat och hans hustru Karin Larsdotter som var förste nybyggare i Ullatti. Han verkar ha inkommit till lappmarken under andra delen av 1600-talet men varifrån varken han eller hon kommer kan man inte med säkerhet bevisa. Vissa vill placera honom som son till Grels Thomasson Jatko som inkom från Finland och blev nybyggare i Tärendö. Sant är dock att Mikkel Grelsson under ett ting i Jukkasjärvi klagar över intrång på sina ägor i Tärendö. Men då Tärendö inte ligger inom lappmarken menade man att han fick ta upp denna fråga på tinget i Övertorneå socken. Mer bevis än så finns nog inte att han skulle vara son till Grels Thomasson Jatko och kanske är det bästa att stanna där och låta det som kanske är sant vara osagt.

Uhlat-släkten syntes och hördes, därför finns mycket nedskrivet i domböckerna som visar oss idag hur de levde. Mikkel satt själv som tolvman i tinget under några år i Jukkasjärvi. Av det får vi då också reda på att han behärskade både finska och samiska eftersom det var tvunget att förstå vad som sades i rätten om du var en så kallad tolvman (i nämnden satt 12 personer, därav ordet tolvman). Uhlat-släkten har idag väldigt många ättlingar inom Gällivare kommun och även i hela nordkalotten.

Om vi gör en uppställning på familjen så får vi följande:

Mikkel Grelsson Uhlat. Förste nybyggare i Ullatti och nämndeman på tinget Jukkasjärvi. Född omkring 1621 och död 1721 i Ullatti, enligt Jukkasjärvi dödsbok 1721 ”Michel Ullatti öfwer 100de åhr gammal.”

Hans fru, Karin Larsdotter, har ett okänt födelseår och dog 1716. Det enda vi vet med säkerhet vet är det som står i domboken för Jukkasjärvi år 1717 då hon dött och hennes egendom skulle delas upp mellan barnen och hennes man.

I det begärda arvsskiftet efter Mikkel Grelsson Uhlats avlidna hustru, Karin Larsdotter skulle all befintlig egendom delas mellan de fem syskonen;

Sönerna: Lars Mikkelsson, Per Mikkelsson Reution och Jöns Mikkelsson.

Döttrarna: Karin, Per Olssons hustru i Nattavaara, och Kirstin, Karl Henrikssons hustru.

Förutom pengar så fick barnen dela på renhudar, handskar, två silverbägare och skedar, sex oxrenar, tre renvajor och en renkalv. I boet fanns också nio kor varav sex stycken tillföll den gamle Mikkel Grelsson Uhlat. Arvingarna menade dock att de medel som uppvisades inte var allt som fanns i boet, utan menade att den gamle fortfarande skulle ha över 900 daler kopparmynt undangömda. Som svar på det anklagade han sin son Lars för att ha stulit nio stycken hela kopparplåtar av honom, ifrån vilket Lars friade sig själv genom ed . Man undrar ju lite idag om det inte var gamle gubben Uhlats undangömda mynt som några barn hittade i en bergsskreva i Ullatti i början av 1900-talet?

Vidare delades gården i Ullatti i tre delar varav Lars Mikkelsson tog en, Jöns Mikkelsson en annan och den gamle behöll den sista delen. Tillsammans skulle de så dela på den årliga skatten på 18 daler kopparmynt.

Barnen till detta par var alltså:

Jöns Mikkelsson Uhlat. Född omkring 1680 i Ullatti. Blev kvar i Ullatti och gifte sig sedan med skogssameflickan Elin Larsdotter Heiva. Läs mer om Elins liv här.

Lars Mikkelsson Uhlat. Född omkring 1665 i Ullatti, död 1735 i Ullatti. En av de första nybyggarna i Moskojärvi men flyttade tillbaka till Ullatti efter sin moders död och delning av föräldragården. Var 1711 skäligen misstänkt för ett mord på en granne där och hämtades ner från lappmarken till Torneå för närmare rannsakning i målet. Se ”Var Lars Mikkelsson Uhlat en mördare ?” Gift med Brita Joachimsdotter.

Mikkel Mikkelsson Uhlat. Född omkring 1683, död 1713. Blev mest troligt mördad under en björnjakt tillsammans med folket från Keinosuando. Se vad jag skrivit i ”Jag ska en gång till fullo betala Uhlats-folket” om Mikkels öde. Fick efter sin död en dotter vid namn Karin med sameflickan Ingri Paulsdotter.

Per Mikkelsson Reution. Född , död 1716. Övertar ett lappskatteland av samen Reution med sin hustru Karin Mikkelsdotter i det som är nuvarande Skröven-Röytiö vart han också blir nybyggare. Blir sedemera kallad för Per Mikkelsson Reution. (Många undrar vad ordet Röytiö betyder och kommer ifrån. Om ni frågar mig vart Röytiö kommer ifrån så är jag ganska säker att det kommer av det namn som Per Mickelsson tar sig. Testa att uttala det på finska.) Per Mikkelsson Uhlat fick också innan sitt äktenskap en liten pojke med sameflickan Ingrid Persdotter under tiden som de tjänade piga och dräng hos kyrkoherden Elingius i Jukkasjärvi. Ingrid menade att han hade lovat att äkta henne men det vägrade han till. Han blev således dömd till böter om 40 mark silvermynt för mökränkning och att årligen betala 4 daler kopparmynt till Ingrid tills pojken ”sig sielf födan förtiena kan”.

Karin Mikkelsdotter Uhlat. Gifte sig med Per Olsson i Nattavaara.

Kirstin Mikkelsdotter Uhlat. Gifte sig med Karl Henriksson Lodwijk från Keinosuando som var skäligen misstänkt för att ha mördat Kirstins bror Mikkel under en björnjakt år 1714.