Levnadsbana (Karta)
Född | 1856-11-01 Siksele, Lycksele, Västerbottens län3 |
Landbonde (arrendator) | |
Bosatt (0) | från 1856-11-01 Siksele, Lycksele, Västerbottens län4 |
Döpt (0) | 1856-11-29 Lycksele, Västerbottens län5 |
Lyst (29) med Mathilda Ulrika Johansdotter (1863–1940) | 1886-08-22 Lycksele, Västerbottens län6 |
"Han närvarande, hon med företeende av sin faders skriftliga samtycke begärt lysning" | |
Gift (29) med Mathilda Ulrika Johansdotter (1863–1940) | 1886-09-05 Lycksele, Västerbottens län7 |
Bondesonen Nils Johan Ericsson i Siksele Pigan Matilda Ulrika Johansdotter, ibd (= Siksele) | |
Bosatt (33) | från 1890-02-08 Ajaur, Lycksele, Västerbottens län8 |
Lycksele (AC) AII:1a (1900-1920) Bild 240 / sid 10 Lycksele (AC) AII:2a (1920-1930) Bild 180 / sid 3 | |
Död (80) | 1937-05-11 Lycksele, Västerbottens län9. Dödsorsak: Åderförkalkning, hjärtfel + demens |
Dog på Lycksele ålderdomshem. SCB H1AA:2976 (1937) Bild 6800 | |
Begravd (80) | 1937-06-13 Lycksele, Västerbottens län10 |
Graven flyttades senare på begäran av Halvar. |
Personanteckningar
Nils (min farfar) föds och växer upp i Siksele under mitten av 1800-talet.
1877 blir Nils beväring - en slags föregångare till värnplikten som skulle vara en förstärkning till de indelta soldaterna - med inskrivningsnummer 193 173/1877. Kort förklaring: 193 är ett löpnummer, 173 är kompaninumret, och 1877 är inskrivningsåret. Beväringsmönsterrullan är tyvärr ännu inte digitaliserad, så jag har inte fler uppgifter.
Nils bor kvar på föräldragården till 1886 då han är 29 år. Då flyttar han samman med sin nyblivna hustru Matilda Johansdotter från Ajaur. Första barnet är dottern Nanny, som föds i december 1886, tre månader efter vigseln. Nils bror Erik får för övrigt en dotter två år senare som också döps till Nanny.
I februari 1890 flyttar paret till Ajaur där Matilda är född. Nils övertar där ett arrendehemman, Ajaur 1:16 som köpts upp några år tidigare (1887) av Sandviks Ångsågs Aktiebolag i Holmsund under det så kallade baggböleriet. Nils är alltså från början inte hemmansägare utan bara arrendator på gården, och kallas därför brukare, åbo eller landbonde i kyrkböckerna och mantalslängderna.
Paret får totalt 8 barn. Det sista barnet är min pappa Halvar, som föds 23 år efter äldsta syskonet Nanny. Nanny dör redan 1932, men de andra barnen lever alla till relativt hög ålder.
Någon gång på 30-talet brinner huset. I branden försvinner också en stor del av de foton som fanns av familjen, så det är tyvärr sparsamt med bilder från min pappas ungdom. Sönerna bygger upp huset igen på samma plats, det är oklart vilket år. Nils är troligen för gammal för att vara med om nybygget
Nils dör 1937. Gården övertas då av mellansonen Valdemar (min farbror alltså), som står som arrendator i folkräkningen 1940. I mantalslängden 1941 samt vid jordbruksräkningen 1944 står Valdemar dock som hemmansägare, så gården måste ha köpts ut från bolaget 1940-41. Min pappa Halvar flyttar tillbaka till Ajaur 1937 och bygger ett eget hus på ägorna.
Av jordbruksräkningen 1944 framgår att ägorna består av 15 hektar skog, 4 hektar åker, och 3 hektar övrig mark. Maskinparken består av en gödselspridare, en såningsmaskin och en slåttermaskin. Boningshuset har utedass och vedspis men elektrisk belysning.
LITE FAKTA OM AJAUR 1:
1883-01-13 (1/8 mtl) och 1886-03-17 (3/32 mtl) lagfart till Säfvar Sågverks AB på Ajaur 1
1887-10-29 säljs fastigheten till Sandviks Ångsåg AB (7/32 mtl, uppdelat på 1:2 och 1:3)
1922 dras samtliga ströängar tillhörande fastigheten in till kronan enl beslut av K Maj:t.
1925-05-08 delas 1:2 och 1:3 upp i litt Aa/1:16 (3/64) och Ab/1:17 (11/64)
1934 avstyckas 1:20 från 1:16 (fastställt 1936-06-29)
1936 avstyckas 1:21 från 1:16 (fastställt 1937-02-27)
Platsen där föräldrahemmet låg är det som idag heter Ajaur 30. Jag besökte Ajaur några gånger under tidiga 70-talet tillsammans med mina föräldrar. Då bodde Valdemar och hans fru Edla där, men jordbruket var nerlagt.
1976 dör Valdemar, och någon gång under 90-talet säljs gården till en stockholmsfamilj och blir sommarställe. Kort därefter brinner huset ner, och numera finns alltså tyvärr inget kvar av min pappas barndomshem förutom ladugården (den fanns i all fall kvar på Google Streetview).
Media
.png)
Detta är vad som finns kvar av Ajaur 1 idag. Jag är osäker på om detta är den ursprungliga ladan som jag lekte i som barn, men den låg på det stället och såg ut precis så vad jag kan minnas.
Källor
- (H0006339_00007)" >https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/H0006339_00007)
- (v836442.b9800)" >http://www.arkivdigital.se/aid/show/v836442.b9800)
- Lycksele (AC) C:4 (1832-1862) Bild 252 / Sida 495, Lycksele (AC) C:4 (1832-1862) Bild 252 / Sida 495
- Lycksele (AC) AI:13b (1877-1889) Bild 172 / sid 160 (AID: v139327.b172.s160, NAD: SE/HLA/1010118), Lycksele (AC) AI:13b (1877-1889) Bild 172 / sid 160 (AID: v139327.b172.s160, NAD: SE/HLA/1010118)
- Lycksele (AC) C:4 (1832-1862) Bild 252 / Sida 495
- Lycksele (AC) EI:2 (1877-1894) Bild 27 / Sida 22, Lycksele (AC) EI:2 (1877-1894) Bild 27 / Sida 22
- Lycksele (AC) EI:2 (1877-1894) Bild 27 / Sida 22
- Lycksele (AC) AI:14b (1890-1899) Bild 23 / sid 8, Lycksele (AC) AI:14b (1890-1899) Bild 23 / sid 8
- Lycksele (AC) F:6 (1928-1943) Bild 1110 / Sida 107, Lycksele (AC) F:6 (1928-1943) Bild 1110 / Sida 107
- Lycksele (AC) F:6 (1928-1943) Bild 1110 / Sida 107