Bloggen

Go west, young man!

2017-07-28   |   3 minuters läsning

Mauretania

Mamma brukade berätta att hennes pappas lillebror Viktor emigrerade till Amerika, och att vi alltså har släkt på andra sidan Atlanten. Vad hon dock inte berättade – och vad hon förmodligen inte heller visste om – var att hennes pappa (vår morfar alltså) också emigrerade till Amerika, året innan Viktor gjorde det.

Jag snubblade över denna för mig helt okända episod när jag såg en anteckning i en kyrkbok om att Karl August Sundberg tagit ut flyttbetyg till Norra Amerika 1910 – vilket inte stämde alls med det jag trodde mig veta om min morfars bakgrund. Jag funderade på om han bara ansökt om flyttbetyg och sedan ångrat sig, för samma höst står han skriven i Kalix socken och något år senare gifter han sig med vår mormor Emma. Men det visade sig vara mer spännande än så…

Vintern 1909–1910 tjänar den 29-årige Karl August Sundberg som dräng hos bonden Johannes Lindgren i byn Rolfs. Han ansöker då om tillstånd att utvandra till Norra Amerika, och får sitt flyttbetyg i januari. Varför ville han emigrera? Troligen av samma anledning som så många andra vid den tiden: Sverige var överbefolkat och fattigt, och det stora landet i väster utmålades (inte minst av skrupellösa reseagenter) som ett paradis där en arbetsvillig ung man kunde skapa sig ett bättre liv.

Karl tar sig till Göteborg och avreser därifrån den 26 januari 1910 på SS Montebello, en av Wilsonlinjens ångare, till Grimsby i England. Därifrån tar han sig via Hull med tåg tvärs över England till Liverpool, och går den 29 januari ombord på ångaren RMS Mauretania (systerskepp till den senare torpederade Lusitania) som passagerare i steerage, dvs tredje klass.

Mauretania Tredjeklasspassagerare på RMS Mauretania 1911

Mauretania

Den 4 februari 1910 stiger Karl i land på Ellis Island i New York. Där noterar man att han är 5 fot och 8 tum lång, har brunt hår och blå ögon och är fullt frisk, och att han har 25 dollar på fickan och en tågbiljett med slutdestination Kansas City, Missouri. Den kontaktperson som han uppger sig ha där heter John Johnson, vilket var namnet på en äldre svensk som drev ett härbärge i Swede Hill, den svenska delen av Kansas City som var första stoppet för många av hans landsmän.

Manifest

Den 21 november samma år är Karl dock tillbaka i Sverige igen som dräng hos bonden Lindgren i Rolfs. Varför återvände han så snabbt? Kom han någonsin fram till Kansas City? Det finns inga spår av honom i USA efter att han lämnat Ellis Island. Han stannar i Amerika för kort tid för att hinna vara med i någon folkräkning, och det finns inga passagerarlistor kvar som visar varifrån och hur han tog sig hem. Invandringen till Amerika är nämligen väl dokumenterad på båda sidor Atlanten, men inte utvandringen och de återvändande, de som gav upp.

Kanske misslyckades Karl med att skaffa sig jobb i det nya landet, och gav till slut upp och åkte hem med svansen mellan benen. Eller så fick han helt enkelt hemlängtan. Anledningen får vi förmodligen aldrig veta.

Huvudsaken är att han kom hem igen, för annars hade ingen av oss existerat (och inte den här bloggen heller).


Huvudkällor: Nederkalix församlings kyrkböcker, Passagerarlistor, Immigrationsarkiv