Bloggen

Flygare och Sundbergare

2017-07-28   |   3 minuters läsning

(missing image) Vakttältet på Drottningholm

Mamma brukade nämna att hennes pappa Karl August Sundberg också hade ett gammalt knektnamn, Flygare. När jag började släktforska kom jag till en början inte längre än till vår morfars far, Karl Johan Sundberg, och hittade inte ett spår av namnet Flygare någonstans. Så jag började misstänka att det där med “Flygare” antingen var en missuppfattning eller en ren skröna.

När jag så småningom fick tillgång till de äldre kyrkböckerna i Nederkalix församling fick jag dock napp – fast lite längre bak i släktledet än vad jag trott. Namnet Flygare kommer från vår morfars farfars far Henrik Persson Flygare.

Henrik föds i ett soldattorp i Yttermorjärv 1778 som son till den gamle knekten Per Waksam och hans hustru Segrid, och kallas då Henrik Persson Waksam. Henrik gifter sig 1804 med pigan Maria Andersdotter, och bor tillsammans med henne kvar i föräldrahemmet de första fem åren (fadern har dött 1785). Där föds också deras första två barn, Gustaf och Jacob. Gustaf dör tyvärr i rödsot (dysenteri), bara fem år gammal.

År 1809 blir Henrik själv indelt soldat på Rote 83 Flygare i Ytterbyn, och familjen flyttar då till rotens soldattorp i Mårtsön. I generalmönsterrullan noteras att Henrik vid mönstringen är 5 fot 7 tum lång, dvs knappt 166 cm. Han går från och med nu och för resten av sitt liv under namnet Henrik Flygare.

Under 1813 kommenderas Henrik till bygget av Södertälje kanal, ett jättebygge som tar 13 år att färdigställa. Han är då förlagd på Drottningholm i den byggnad som idag kallas Vakttältet (se bilden ovan). Man kan undra hur hårt arbetet var med att gräva och släpa sten vid kanalbygget. Men det kanske i alla fall var en bättre lott än att dra i fält under Napoleonkrigen.

(missing image) Karta över Södertälje kanal 1806 (Lars Johnson)

1823 begär Henrik avsked med hänvisning till sjuklighet och ålder, och begär då också pension vilket han beviljas. Han påpekar även att han inte fått den extra ersättning han har rätt till för arbetet på kanalbygget. Får han någonsin de pengarna? Ingen aning.

I soldattorpet i Mårtsön föds ytterligare 7 barn mellan åren 1810 och 1822. Äldsta dottern Maria, född 1812, gifter sig så småningom med bonden Petter Jönsson Sundberg i Gammelgården. År 1820 föds hennes lillebror Carl Fredrik, som när han vuxit upp blir dräng på systerns och svågerns gård och då också tar sig namnet Sundberg, liksom sin syster. Carl Fredrik (Flygare) Sundberg blir så småningom vår morfars farfar, och det är alltså indirekt och genom ingifte som detta namn kommer in i vår släktgren. Vår familj har ingen direkt släktrelation till den stora Sundbergsläkten i Kalixbygden, utan har fått namnet efter Marias svärfar, Jöns Persson Sundberg (den förste Sundbergaren). Där ser man.

Henriks hustru Maria (den äldre) dör i lungsot 1840. Bara några månader senare gifter den 62-årige Henrik om sig med den 23-åriga Anna Helena (Lena) Larsdotter från Sangis, och får med henne ytterligare sex barn. När tvillingarna Eric Alfred och Oscar föds den 3 augusti 1854 dör dock Lena i barnsäng några dagar efter födseln, och tvillingarna dör veckan efter. Henrik lever ytterligare några år och dör till slut 1858, 80 år gammal. Han lämnar efter sig fyra minderåriga barn, det yngsta bara 9 år. Barnen placeras ut hos släktingar och andra familjer.

Vad fick den unga Lena att gifta sig med den gamle änklingen och avskedade fältjägaren Henrik? Deras första barn Petrus föds inte förrän i augusti 1841, så när det lyser för dem den 1 november 1840 är hon ännnu inte gravid. Det var kanske bara en praktisk lösning, han behövde någon som skötte hushållet och hon behövde husrum.

Eller så handlade det om kärlek. Konstigare saker har ju hänt.


Huvudkällor: Nederkalix församlings kyrkböcker